Romerna och resandefolket i Sverige

De svenska romerna har kommit till landet från flera olika håll. De så kallade finska romerna kom ursprungligen till Sverige från Skottland och England på 1500-talet. De fördrevs dock från den västra rikshalvan till den östra, alltså till Finland. Därifrån har många finska romer sedan utvandrat till Sverige, även om de allra flesta fortfarande bor i Finland. De finska romerna är bl.a. kända för de stora kjolar som kvinnorna bär.

Resandefolket

En annan grupp är resandefolket, som tidigare kallades tattare, eftersom man trodde att de var tatarer från Ryssland. Idag anses ordet tattare vara nedsättande. Man har genom historien funderat på om resandefolket är romer eller tillhör någon annan grupp. Idag är den dominerande teorin, som åtminstone delvis har bekräftats genom genetisk forskning, att resandefolket härstammar både från romer och från etniska svenskar. Troligen är deras förfäder dels de romer som inte förvisades till Finland, dels svenskar som av olika anledningar uteslöts ur bondesamhället, och som slog följe med romerna för att kunna överleva. Ingen av dessa grupper var välkommen att slå sig ned permanent på någon plats, och därför var de tvungna att resa runt. De försörjde sig på handel med diverse småvaror, samt på att laga grytor och andra kärl.

En tredje grupp är de romer som kommit till Sverige från Öst- och Centraleuropa under de senaste 30 åren. I länder som Rumänien, Bulgarien och Slovakien är romerna en utsatt grupp. De blir ofta anvisade speciella boplatser, som inte är anslutna till kommunalt vatten och avlopp, och deras barn placeras i särskilda skolor eller klasser med sämre undervisning.

I Sverige är romani sedan år 2000 erkänt som ett nationellt minoritetsspråk, vilket innebär att man har rätt att ta del av samhällsinformation på detta språk. Romer har nu bott i Sverige i 500 år, och regeringen har valt att uppmärksamma detta genom att anslå resurser för att minska romernas utanförskap, vilket fortfarande är stort.